Vi måste prata lite om aspekter.
Och vi börjar med den tydligaste man kan stöta på, konjunktionen. (En reflektion från min sida kan man säga, och inte nåt slags facit.)
Två himlakroppar eller punkter i horoskopet står så nära varandra att de smälter samman, till en enda fokuserad energi.
Återigen så får jag ta Mig Själv som ett exempel på förbryllande tolkningar i den geocentriska (egocentriska) modellen.
Jag delar en sådan konjunktion mellan "punkter"... med berömdheter som Mick Jagger, Martha Stewart, Nietzche, Martin Luther King och Gwyneth Paltrow (för att nämna några).
-Och vad har vi gemensamt?
Nej, just det.
Nu talar jag om Pluto och Solen. Solen, själva upplevelsen av att äga ett avgränsat "jag"...och så Hades/Pluto i sin mörka Underjord...Här blir astrologer nämligen helt lyriska!
Jag får t.ex. veta att jag - Underjordens drottning Persephone - har "superkrafter" som få kan mäta sig med. Och att mitt liv är en serie komplicerade transformationer som i någon mån kan göra mig närmast "odödlig". Samt att jag har en överväldigande energi som faktiskt skrämmer andra människor.
-Live and let live...
-----------------------------------------
Nu såg jag en doku om Gwyneth Paltrow och heminredning på tuben. Det var främst det enorma ,lyxiga köket man visade upp.
-Men maken till osjälvständig människa!? Inredningsarkitekten hade bestämt precis allt, och Paltrow verkade helt verklighetsfrånvänd. Hon pratade osammanhängande om koppargrytor (av vilka hon hade fler än man hinner använda under tre livstider) och såg samtidigt ut som hon skulle svimma.
Lite den bilden kan man få också av Martha Stewart. En något tafatt person vars maträtter säkert är helt ätliga, men vars passion för själva grejen är svår att få syn på. Hon verkar ju mer vara som en apatisk fånge i ett livsstils-fängelse.
-De kanske inte riktigt vågar släppa fram sina "superkrafter"?
--------------------------------------------
Mörker hittar vi framför allt hos Nietzche. Hans ascendent i Skorpionen lär förstärka det "plutoniska" där. Ett tydligt fokus hittar vi hos Martin Luther King. Här har vi en målbild. Och Mick Jagger är väl energi personifierad?
Just den här konjunktionen handlar om drivkraft. Att männen jag räknat upp har både intensitet och nerv råder det heller ingen tvekan om. Kvinnorna däremot, verkar lika svala och avlägsna som den isiga Pluto själv i sin rymd... Vilket alltså förbryllar mig, som ju är astrologiskt "släkt" med de här damerna.
Så vad handlar det om?
För mig blir det en fråga om "könsroller". Kvinnor i vissa kulturer kan ha svårt att identifiera sig med en Sol. De väljer den bleka månen - kvinnans plats i hemmet, koppargrytorna, pysslet och livsstilen...och projicerar istället Solen (och Pluto, i det här fallet) på män och andra människor.
Vad vi däremot inte känner till, är hur Stewart och Paltrow funkar privat.
Därför är det kanske en helt korrekt iakttagelse att påstå, att en sån som jag kan verka skrämmande. Men bara i det fall jag väljer att ta det obestridligt "mörka" kommando som helvetet och skuggorna mig ger. Ett rollspel kan vi säga, och där "allt mörker tillfaller mig"... helt enkelt för att jag inte räds det.
------------------------------------
Så långt astrologerna och deras fantasi. Självklart roas jag av den mytologiska självbilden, och klär förvånansvärt bra i den också (samt i svart). Men;
För mig funkar konjunktioner mest praktiskt och rent fysiskt. Jag blir intensiv och fokuserad, jag gräver ner mig djupt i något, jag jobbar på och tuffar vidare, -lite som kärnkraft. Som ung tyckte jag om att springa fort, fortare, fortast eller gå väldigt långa sträckor. Jag lämnar garanterat festen sist.
Folk kan säga att jag borde vila ibland istället för att "gå en extra mil". Men lyssnar jag på det?
Nej. Jag måste jobba hårdare för att överhuvudtaget kunna bli trött.
Solen ger livskraft och hälsa, och med Pluto eller Mars i konjunktion så orkar man helt enkelt lite mer. Inte superkrafter heller, utan fastmer en obändig livsenergi och en stark vilja. Så nu vet du.
--------------------------