När Gaia och Uranus (hennes enfödde son) fick en incestuös schism att bråka om, så utbröt Giganternas krig.
Gaia, Jorden och Naturen, rasar mot Uranus slakt av sina syskon (som alltså är hans egna barn).
- Olympen ska slitas i stycken!
Herakles - en dödlig - kallas in som förstärkning. Olympens och hela det "patriarkala" systemets våldsamma dörrvakt.
Kvinnor (men också män) kan få rasa mot Herakles brott: Han kuvar, dödar och kontrollerar naturens "amoraliska" urkraft. Han saknar intelligens och uttrycker raseri. Han våldtar kvinnor, slår ihjäl sin musiklärare (och några sexiga kentaurer), och han mördar hela sin familj. För att nämna något.
Han hyllas än idag av kulturen som en hjälte. Han stryper ju det Nemeiska lejonet, hugger huvuden av Hydran och fängslar underjordens vakthund Cerberus. Stordåd alltså, men vilka var de han dräpte?
--------------------------------------------
Det Nemeiska lejonets roll är öppet för tolkningar. En narcissistisk, amoralisk "best" vars gyllene skinn tål allt. En mega-institution kanske, eller ett totalitärt system som immuniserats mot alla angrepp.
Idag talar vi t.ex.om Palantir, om biljonärer och teknik-jättarnas ogenomträngliga "hud".
Hydran växer sig starkare ju mer vi bekämpar den. Ett huvud av, ett nytt växer upp. Vi väljer bort en galen president och får två nya demagoger på köpet. Vi förbjuder ett uttryck för civil protest, men skapar bara ännu mer kaos och motstånd i folklagret. Vi bekämpar knark och brottslighet, men eländet breder ut sig än fortare...
Hydran är ett muterande kaos... Herakles en skitstövel...och slaget förlorat.
Cerberus till sist, hunden i Underjorden: Vår domesticering kräver kontroll och agility, inte minst inom psykiatrin. Den fängslade hunden låser idag in de kriminella, de psyk-sjuka och de utstötta. Varje ansats - att komma till baka till samhället slås ner, - av byråkrati, ytterligare straffåtgärder, medicinering och diagnoser. Men systemet - Olympen - går runt på tomgång ändå.
-Och detta visste man redan under antiken?
-----------------------------------
Jo du. Idag tycks man tänka:
"Kanske skulle vi och vår (fina) civilisation inte existera idag, om inte Gaia hade gått i krig med "sig själv" så att Uranus och Olympen fick skapa om vår ordning genom brutalt våld på naturen".
-Men så långsökt...
 |
| Circulus in probando |
Herakles för övrigt, är kanske inte en man (eller "alla män") i någon vanlig, biologisk bemärkelse. Herakles är ett krigsmaskineri.
Det blinda raseriet, den otyglade råstyrkan hos vår "hjälte" kan nog bara förstås som en del av samma psykologiska naturkrafter som faktiskt kan behärska oss alla. Eller, är det bara en välnärd myt?
Feministen - Venus - gör precis samma misstag genom att återuppleva och återskapa ett Trojanskt (köns-) krig som bot på den härjande farsoten Herakles.
Sen kom Nietzsches "vilja till makt" åter på modet. Bland männen, mest. Kvinnorna, som av hävd förklarat sig maktlösa väljer alltså historierevison över krassa fakta: Gudarna, och faktiskt hela Mänskligheten, är ett maktgalet monster.
-------------------------------
Hos oss här i Norden kommer plötsligt Oden ridande på sin häst, Sleipner. Själva ritten bär samma namn som Värdträdet Yggdrasil: Odens galge.
Ygg betyder skrämmande.
Oden gav, precis som Gaia i någon mån, Sig självt till sig själv. Vi tycker att detta är ett viktigt och ärorikt offer, och de moraliska krumelurer som tillkommit över tid är i sanning både vägledande och uppbyggliga för karaktären. Men; de är alla förmildrande efterkonstruktioner.
För Herakles kan det betyda att Saturnus måste ge vika för Uranus nymodigheter.
Den gamle Horus i den egyptiska berättelsen måste ersättas av Horus den yngre.
Och vad ska kvinnorna göra?
- Lite självrannsakan är ju aldrig fel.
----------------------------------------